Är man det utsidan visar?

20 år. Nu är jag ingen tonåring längre. Känns konstigt, läskigt, overkligt och precis som vanligt. Varför måste man växa  upp? Bli vuxen och klok, smart och ansvarsfull. Jag känner mig fortfarande som 15. Är man det utsidan visar? Kan man dö ung i en gammal kropp? Varför ler de som är sjuka och varför gråter de som har allt man kan önska?

Jag är rädd att ju äldre jag blir desto mer krav får jag på mig att bli vuxen. Jag vill inte. Låt mig vara den jag är. Jag ser alla runtomkring mig. Äldre och äldre blir de. Är jag en av dem eller har jag stannat? Jag är en åskådare. En alien hitsänd för att lära mig mer om människorna. Komplexa varelser har jag förstått. Vi försöker alla smälta in men utan att lyckas. Vi är publik åt varandra. Små ensamna öar. Ibland önskar jag att det fanns någon som kunde höra mina tankar. Det skulle bli mindre ensamt då.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0