Nu står jag här igen - på ruta ett
Hejsan mina kära bloggläsare!
Det var en tid sedan jag loggade in här. Det har gått riktigt bra för mig i livet sedan den svåra tid då jag skrev på denna blogg som mest. Ändå sitter jag här, tillbaka på ruta ett, med samma känslor som då.
Jag fann mitt drömyrke, kom in på utbildningen, har fått en massa nya vänner, flyttat hemifrån, blivit fri från min agorafobi och skaffat katt. Ändå mår jag så himla dåligt ibland. Jag vill finna kärleken men vågar inte, jag ångrar mig i mitt yrkesval men känner att jag måste studera vidare för mina föräldrars skull, jag har så många underbara vänner men jag vill samtidigt flytta (igen) för att prova på något annat. Ibland får jag ångest då jag tänker på att tiden bara går. Att jag inte gör det jag vill göra. Men jag följde ju min dröm alldeles nyss? Lyckan varade i 1 1/2 år. Sedan blev jag osäker på mig själv igen. Vad gör man om man vill olika saker hela tiden? Om alla ens drömmar konstant förändras? Hur ska man kunna uppnå något överhuvudtaget?
Jag vill bli författare, hudterapeut, teckentolk, perukmakare, butiksägare, egen företagare, massör, sminkös, socionom, psykolog, apotekare, apotekstekniker, vårdadministratör and so on.
Välj en av dem!
Nej, det går inte. För den jag väljer vill jag sedan inte längre bli. Hur många ska jag behöva bocka av innan jag inser att jag till sist måste välja ändå, utan att hjärtat är med mig?
Sedan var det ju det här med vikten
Efter att jag började med p-piller steg min vikt i sådan rasande fart att jag till och med fick några bristningar på magen. Kan ni förstå hur det känns för en person som hatat sitt utseende i hela sitt liv? Jag grät hela kvällen. Hela natten. Hela nästa dag. Jag bestämde mig att nu får det vara nog. Slutade med mina p-piller i ett halvår med enda resultat en olidlig mensvärk. Så jag började igen. Förra månaden åt jag inget socker. Försökte stoppa i mig mindre mat, äta mer nyttigt och dessutom röra på mig mer. Förstår inte varför vågen stod still, precis på hektot! Sjukt!
Jag och en kompis tänker börja träna tillsammans. Jag har redan satt igång lite. Skriver upp allt jag äter på Life samt registrerar alla mina aktiviteter via Runkeeper. Nu ska jag bli mitt sanna jag igen. Kanske, bara kanske kan jag tycka om den kropp som jag förr hatade så mycket nu när jag har insett hur liten och nett jag egentligen var.
Mitt godis
Kommentarer
Trackback